Då kom dagen då jag skulle säga hejdå till min allra närmsta vän och rumskamrat här i B. Vi samlades alla på Churchil Sq vid kvart över 8 och gick tillsammans till restaurangen. Vi betalade fjorton pund var och sedan fick vi en egen sal att sitta i eftersom vi var trettio personer. Sedan var det bara att hugga i. Ett rum lika stort som sommarlust aula (haha) med mat från världens hörn.

vi åt och vi åt och vi åt. sedan några timmar och tallrikar senare bar det av mot busshållsplatsen och hejdåandet kom närmare. Vi stog där, en liten grupp på tio människor och hon sa hejdå till alla förutom mig, och sedan började hon gå därifrån. jag sprang ikapp och sedan kastade vi oss i armarna på varandra och grät och snyftade hur mycket vi skulle sakna varandra, hur mycket vi älska varandra och att vi ska träffas så ofta som möjligt.

tårar senare tog vi woodingdeanare bussen hem och jag grät.

På lördagen gick jag upp supertidigt, åkte ner till stan och lämnade in datorn för att de skulle föra över all min data till den nya. sedan, tre timmar senare, åkte jag hem, åt snabbt och sprang till karolina och färgade hennes och evas hår. sedan kollade vi på film och därefter sprang jag hem och åt middag, pratade lite med Joakim, älsklingsungen och Jimmy.

Söndagen bestod av söndagsdepprission. gråt och massa känslofilmer senare pratade jag med min pojke på skype.

På Måndagen (ida) fick jag reda på att min nya rumskompis kanske inte kommer :( åh choklad.behov pga alla bakslag!

nu ska jag kolla på film för att stärka mina känslor. !

.

.

.

puss älsk <3